Linn Henriksson Strååt

Upplösningar

Linn Henriksson Strååt – 1/12 – 16/12

Alla har vi separationer bakom oss, de som format vilka vi är och de som passerade mer obemärkt förbi. Inte sällan påminner separationerna om varandra genom att präglas av samma känsloladdade faser men i olika ordningsföljd; chock, desperation, förtvivlan, ilska, saknad, nostalgi och kanske efter ett tag distans, lättnad och känslan av frihet.

Linn Henriksson Strååt (f. 1985) verkar i Stockholm och studerar scenografi på Stockholms Dramatiska Högskola. Med utgångspunkt i den egna biografin undersöker hon identifikationer, mellanmänskliga relationer och socialt samspel främst genom skulptur, fotografi och film. Hon intresserar sig för mötet mellan text och bild/form samt perspektivförskjutningar. De senaste åren har Linn ställt ut på Turteatern och Finlandsinstitutet i Stockholm samt Galleri Off the Hook i Årjäng, Värmland.

Till utställningen Upplösningar har Linn Henriksson Strååt sammanställt arbeten producerade de senaste två åren. Verken baseras på personliga reflektioner kring en separation, där de olika separationsfaserna också varit synonyma med olika former av upplösningar. Från början upplösningen av själva förhållandet, följt av jagupplösningen och i takt med den stärkta relationen till sig själv och andra, acceptansen av den nya situationen och därmed upplösningen av viljan att gå tillbaka till relationen.

Teatermanuskriptet Short Message Service baseras på all faktisk SMS-kommunikation mellan konstnären och den före detta pojkvännen under själva separationsprocessen och deras två roller presenteras med autentiska förnamn & telefonnummer. Skulpturen Abjekten fungerar i sin tur som en scenografi till relationen då den bygger på alla fysiska objekt med koppling till förhållandet. Ett abjekt är något man känner samtidig dragning till och äckel inför och med skulpturen vill Linn undersöka om det går att neutralisera och “stänga” minnen genom att faktiskt radera innehållet.

Utifrån de egna erfarenheterna guidar Linn Henriksson Strååt oss genom några av de arketypiska separationsfaserna med början i känslor av kaos och desperation för att sakta ta oss mot mot den hoppfulla insikten om att slut och upplösningar också innebär början på något nytt, något som inte uppstått utan det förstnämnda. Upplösningen på historien om man så vill.

Bilder från vernissaget 1 December 2012